KAFFE-projektet

Hur kan forskare få bättre stöd att hantera sina data – och vem bär egentligen ansvaret? KAFFE-projektet undersökte hur svensk e-infrastruktur för forskning ser ut idag och hur väl den motsvarar forskarnas behov när det gäller hantering av forskningsdata. Målet var att skapa en tydligare bild av var stödet fungerar bra, var det brister och hur hela systemet kan utvecklas för att bättre stödja forskningen i framtiden. Arbetet gjordes med ett nationellt perspektiv och i samverkan med organisationer i SND-nätverket. Projektet avslutades 31 december 2025, men KAFFE-arbetet fortsätter 2026 inom SND:s ordinarie verksamhet. 

Om KAFFE-projektet

KAFFE-projektet, där KAFFE står för ”kartläggning av förmågor inom forskningens e-infrastruktursystem”, inleddes hösten 2024 i syfte att kartlägga hur svenska forskares praktiker och behov kring hantering av forskningsdata förhåller sig till existerande e-infrastruktur och presentera hur e-infrastrukturlandskapet skulle behöva se ut för att bättre möta behoven i framtiden. Det handlar här om att betrakta alla delar av det som benämns forskningens e-infrastruktur, det vill säga tekniska lösningar, organisation och mänsklig kompetens knutna till hantering av forskningsdata genom de olika faserna av forskningsdatas livscykel. Ett viktigt uppdrag för projektet sågs även som att tydliggöra vilka lagar och regler som finns kopplade till olika stadier i forskningsdatas livscykel för att tydliggöra roller och ansvar och var det finns behov av samordning för att överbrygga glappet mellan policy och praktik.

Projektet använder e-infrastruktur i följande betydelse: ”Med begreppet e-infrastruktur avses resurser för lagring, överföring, tillgängliggörande, beräkning och analys av digitala data. I begreppet ingår också de kompetenser och organisationer som är nödvändiga för att forskningen ska kunna tillgodogöra sig befintliga resurser och existerande data.” (VR)

Bakgrund till projektet

Det svenska e-infrastrukturlandskapet för forskning är idag komplext och delvis splittrat, trots flera initiativ för ökad samordning. Många aktörer, både lokala och nationella, erbjuder tjänster och stöd för forskningsdata men ansvarsfördelningen är otydlig och ansvar och mandat överlappar ibland eller lämnar luckor. Det gör att forskare får olika förutsättningar för stöd och tjänster, både på lärosäten och på nationell nivå. Samtidigt deltar svenska forskare i ett globalt forskarsamhälle, vilket kräver att infrastrukturen fungerar sömlöst även i internationella sammanhang, exempelvis inom EOSC.

För att kunna bygga ett starkt och sammanhållet stöd för forskare behöver vi förstå nuläget bättre: vilka behov har forskarna, vilket stöd finns på plats och vad saknas? 

Projektet genomförde under 2025 en förmågekartläggning för att skapa en tydligare bild av vilka kompetenser och funktioner som behövs för en välfungerande hantering av forskningsdata. Genom att intervjua forskare och analysera deras erfarenheter i relation till befintligt stöd och gällande regelverk och riktlinjer bidrog projektet till en helhetsbild av nuläget som visar var det fungerar bra och var det finns utrymme för utveckling mot ett mer samordnat och ändamålsenligt stöd för forskningens behov. Arbetet byggde vidare på tidigare nationella och lokala kartläggningar och kompletterade resultaten från de många utredningar, undersökningar och rapporter som tagits fram av olika aktörer.

Målsättning

Projektet hade som mål att leverera en kartläggning av roller och ansvar knutna till forskningsdatahantering genom hela forskningsprocessen. Kartläggningen skulle ge en lägesbild av det existerande forskningsdatastödet, både till individuella forskare och för forskargruppsbaserade projekt, samt av den övergripande samordningen av nuvarande e-infrastrukturer. Kartläggningen skulle på så sätt kunna belysa eventuella luckor där olika verksamhetsförmågor inte tillgodoses. Varje spår i projektet hade även egna målformuleringar.

På längre sikt ska resultaten bidra till att de aktörer som ansvarar för samordningen har förutsättningar för att koordinera utvecklingen av e-infrastruktur för forskningsdata. Framtida satsningar som berör lokala, nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar kan på så vis utformas för att ge forskare bättre stöd.

Projektorganisation under perioden 2024–2025

Projektledare: Monica Lassi, konsult

Projektgrupp:

  • Emma-Lisa Hansson, NeIC Puhuri (till juni 2025)
  • Gustav Nilsonne, Karolinska institutet och senior rådgivare SND
  • Karin Westin Tikkanen, senior rådgivare SND
  • Lisa Isaksson, språksamordnare SND
  • Madeleine Dutoit, Malmö universitet och utbildningssamordnare SND
  • Stefan Ekman, senior rådgivare SND
  • Sverker Holmgren, föreståndare Chalmers e-commons

Projektets tre spår

Inledningsvis bedrevs projektarbetet i tre parallella spår med olika syften och arbetsgrupper. Resultaten från de tre spåren bidrar till helheten och presenteras i en gemensam projektrapport och ett antal tillhörande bilagor med fördjupade delrapporter.

Spår 1: Analys av rapporter

Medlemmarna i arbetsgruppen hade ansvar för att läsa ett eller flera dokument, exempelvis rapporter och utredningar. Syftet med läsningen var att analysera i hur hög grad de olika utredningarna och rapporterna belyser hela eller delar av det infrastrukturella stöd som krävs för att forskare ska kunna hantera forskningsdata på ett högkvalitativt sätt. Vid läsningen jämförde man rapporternas innehåll med den förmågekarta som togs fram inom Verksamhetskartläggning forskningsdatahantering (2021, PDF) och identifierade vilka förmågor som omnämns, respektive inte omnämns, i rapporterna, samt var ansvaret för olika förmågor sägs ligga någonstans.

Spåret tog också i beaktande parallella och kompletterande satsningar, förankrade på olika lärosäten eller inom forskande organisationer, som rör hur förmågor för forskningsdatahantering utvecklas. Sådana satsningar, exempelvis tjänster, projekt, verktyg, kompetenser m.m., kompletterar nulägesbeskrivningen och inkluderas i den slutliga projektsammanställningen.

Resultatet av läsningen sammanställdes för att ge en överblick över vilka aktörer som för närvarande ansvarar för olika förmågor, och vilka glapp som finns i nuvarande ansvarsfördelning. Läsningen tog också fasta på hur olika förmågor omnämns i olika rapporter, vilket även ingick i arbetet med Spår 2: Terminologi och förmågor.

Spår 1 leddes av Gustav Nilsonne och Karin Westin Tikkanen.

 

Spår 2: Terminologi och förmågor

Understödjande digital infrastruktur för forskning behöver bygga på en gemensam förståelse. Här spelar terminologi en avgörande roll. Terminologiarbetet i projektet byggde på och bygger vidare på det arbete som redan pågick på SND. Det kompletterades i projektet med att undersöka centrala aktörers sätt att använda nyckelbegrepp såsom forskningsdata, forskningsdatahantering och lagring. Analysen av rapporter kopplades till terminologin genom att undersöka bland annat huruvida nyckelbegrepp definieras i rapporterna och hur olika rapporters och aktörers definitioner skiljer sig från varandra.

Spåret såg även över och uppdaterade beskrivningarna av verksamhetskartans förmågor, så att de är väldefinierade och relevanta för projektets syften och motsvarar en förmågekarta så som den framträder genom intervjuerna och forskarnas praktiker. Detta inkluderar bland annat beskrivningen av vad en förmåga innebär.

Spår 2 leddes av Lisa Isaksson och Stefan Ekman.

 

Spår 3: Intervjuer med forskare

Den understödjande digitala infrastrukturen ska naturligtvis stötta forskarnas arbete på bästa möjliga sätt. Forskarnas röster är viktiga men trots det ändå ofta inte så framträdande i de behovsanalyser och det utvecklingsarbete som görs. Syftet med detta spår var att, med startpunkt i metodik, guider och svar från tidigare forskar-fokuserade analyser, bidra med förståelse för forskarnas praktiker och behov, och att kunna utgöra ett underlag för de aktörer som ansvarar för samordningen.

Arbetsgruppen intervjuade forskare, i första hand på sina egna lärosäten. Intervjuerna analyserades sedan (projektgruppen ansvarade för analysen) och resultaten presenteras i form av text och visualiseringar. Som stöd hade arbetsgruppen tillgång till instruktioner för intervjumetodiken, intervjuguide, analysguide och handledning under arbetets gång. Det gavs möjlighet att delta under delar av arbetet, till exempel med att göra intervjuer, analysera och koda data eller presentera resultaten, men arbetsgruppen arbetade aktivt under hela arbetsperioden.

Spår 3 leddes av Madeleine Dutoit och Sverker Holmgren.

 

Resultat och output

Då arbetet fortfarande pågår kommer innehållet här att fyllas på i takt med att material blir tillgängligt. Rubrikerna ger därför en bild av vad som finns planerat och på gång.

Artiklar

Presentationer

Rapporter och visualiseringar

Guider och stöd för forskarintervjuer: Intervjuguide, frågeformulär, analysguide - det material som produceras och som kan återanvändas vid ytterligare studier

Övrigt: Projektplan

 

Fortsättning av KAFFE 2026

Från januari 2026 uppgår det fortsatta arbetet inom KAFFE inom SND:s ordinarie verksamhet. Det leds av Eva Stensköld och utförs av en arbetsgrupp bestående av den SND-personal som ingick i projektgruppen, med stöd av andra medarbetare för analys och kodning av intervjuer. Under början av året handlar arbetet främst om att slutföra och publicera rapporter och sammanställa material för tillgängliggörande och bevarande. Vi kommer även ta fram presentations- och informationsmaterial och kommunicera resultaten externt i ett eller flera webbinarier. Då det görs fortsatta forskarintervjuer på flera håll inom SND-nätverket kommer det att erbjudas stöd och vägledning till dem som håller i och analyserar intervjuer på lärosätena.

Informationen uppdateras i takt med att ytterligare delar av planeringen inleds.

Vad pågår just nu?

Just nu pågår slutarbetet med intervjumaterialet för att säkerställa att analyser har gjorts på ett enhetligt sätt och för att sedan sammanställa och paketera materialet för att kunna tillgängliggöra det. Intervjuguide och förmågebeskrivningar ska uppdateras så att de använder samma förmågor och beskrivningar inför fortsatta intervjuer och presentationer.

Vi slutför också den gemensamma projektrapporten som ger en översikt över det arbete som gjorts i projektet, hur det hänger ihop och kartan det ritar upp av forskares behov i relation till det befintliga e-infrastrukturlandskapet. I rapporten gör vi nedslag i intervjumaterialet för att samla upp röster och erfarenheter från olika karriärsteg och olika discipliner i syfte att fånga upp återkommande teman som kopplas samman med resultat från de övriga spåren. Forskarnas röster ställs mot vad beslutsfattare uttrycker i de riktlinjer och rapporter som lästs under arbetet och visar på hur de olika perspektiven ger upphov till glapp mellan forskares behov och beslutsfattares förväntningar. Projektrapporten fångar även upp en del av de språkliga oklarheter som finns, både sinsemellan bland beslutsfattare och i relation till forskare, vilket kan bidra till att kommunikationen gnisslar och det uppstår glapp mellan behov och förväntningar, praktik och policy. 

Slutligen kommer rapporten att visa upp en uppdaterad förmågekarta med omarbetade beskrivningar av centrala förmågor kring hantering av forskningsdata och utifrån en analys av resultaten så här långt ge förslag och rekommendationer på utvecklingar av nuvarande e-infrastruktur för forskning.

Utöver den gemensamma rapporten kommer delar av materialet även att produceras som mer detaljerade delrapporter. I nuläget gäller det rapporter om:

  • Terminologignissel, det vill säga där finns ett gnissel mellan olika definitioner och användningar av begrepp.
  • Förmågebeskrivningar + visualiseringar av förmåge- och verksamhetskartor i format som kan varieras efter önskad nivåmålgrupp,
  • Rapport från forskarintervjuerna med mer omfattande genomgång av metodik, guider, resultat och analyser.

 

Vill du komma i kontakt med oss?

Kontaktperson: Eva Stensköld, eva.stenskold@snd.se

Kontaktadress för arbetsgruppen: kaffe@snd.se